LA FAMILIA

Jag har ju totalt glömt bort att berätta om familje arbetet jag gjorde över höstlovet. Bilderna redovisades veckan efter höstlovet och det gick faktiskt ganska bra trots att jag själv kände att mina bilder var... hmm.. lite speciella. Tyvärr var det bara den med farmor som jag blev nöjd med. Antagligen pga att jag där hade naturligt ljus (istället för blixt) och hade längre tid på mig. Därför får ni bara se den. Höhö. Ni får i alla fall se hur den blev med händerna och när jag skar bort ögonen. Jag la alla bilderna i en rad så det såg ut som vi alla höll varandra i händerna. Och så var jag ju som ni vet med på alla bilder själv.

Nu tycker jag att jag har vart så flitig att jag ska gå och köpa en chokladkaka till mig själv. Andra denna veckan redan. Im gonna be fat.

INSCANNADE ANALOGA BILDER

Här kommer ett gäng bilder (rätt gamla vid det här laget) som är fotade analogt och framkallade i mörkrummet men som jag scannat in.

Vår första utställning på Hemse matsal, projekt Främling.

Hemma hos finaste farmor.

Jo visst är det omöjligt att jag har tagit fotot men jag har framkallat det i alla fall.

Ni känner henne vid det här laget - Maja!

Kommentar överflödig.

Uppgiften jag redovisade i tisdags - stilleben. Fnissade och hade gaaanska så skoj när jag gjorde den. Hihi. Möt Mr Ingefära.

Också en av uppgifterna som lämnades i tisdags. Centralperspektiv.

Nu ska jag även scanna in lite neg jag trodde var värdelösa men ska rädda digitalt. You gotta love it. Återkommer med mer bilder inom kort!

DETTA HAR INGET MED FOTO ATT GÖRA

Vet ni vad jag hittade så här en sen onsdagskväll? Vår gamla resedagbok. Jisses, det känns som evigheter sen men ändå som igår.

"2008-03-23 13:50 Cusco, Peru

We did it!

Da var det gjort! Vi har de 4 senaste dagarna gatt upp/ner/over/runt ett X antal berg for att till slut na fram till inkastaden Machu Picchu. Jag (Annika) har svettats mer an jag antagligen gjort i hela mitt liv, vi har gatt fler trappsteg (bade ner och upp) an alla tidigare sammanlagt och vi har flasat mer an nansin. Vi har gatt genom regnskog, molnskog och tropisk skog (nej tropisk och regnskog ar inte samma sak). Vi har korsat Amazonas, i denna delen kallad Urubamba River, vi har varit mitt bland molnen, vi har gatt i morker, dagsljus, stekande sol och osregn. Vi har sovit i talt i djungeln och borjat dagarna med att dra upp dragkedjan och skada ut over Andernas helt otroligt vackra berg. Vi har sett inkaruiner utmed vagen och upplevt natur sa vacker att det ar obeskrivligt.

Vi hade den basta guiden (Ruben) och assistguiden (Washington) nagonsin, helt underbara personer! For att inte tala om bararna som ar sa imponerande. Forutom talt, koksutrustning och mat sa har de burit 9 kg at var och en av oss (sovsack, madrass, klader etc). De stiger upp innan oss pa morgonen, gor i ordning frukost, hjalper oss upp och springer runt och fixar. Nar vi sedan hikar ivag sa tar de ner alla talt, diskar och stadar, packar i ordning 20 kilo pa ryggen, springer forbi oss pa de livsfarliga stigarna och nar vi ar framme pa naste stalla sa ar talt redan uppe, maten fardig och bararna halsar oss valkomna med ett leende! Vi har fatt otroligt god mat, alltid minst 4-5 olika fat pa bordet. Till alla 20 barare och kocken, ni ar helt otroliga!

Sammanfattning: Vi har haft helt otroliga 4 dagar som vi aldrig nagonsin kommer att glomma. Hade det inte varit sa bekvamt i Sverige sa vet i sjutton om vi inte flyttat till djungeln och bergen :)

Uppdatering om laget: Idag (sondag) tar vi var sista bussresa: en 20 timmars tur till Lima. Dar stannar vi sedan tills pa torsdag da vi borjar resan hemat.

Tills dess, pa aterseende!
Varma kramar era nu professionella hikare"

MÖT WERA, 93 BAST

Förresten, vet inte riktigt hur mycket jag pratat om projektet jag håller på med just nu. Det är så mycket som snurrar runt i huvudet att jag har noll koll på vad jag har sagt, till vem och var. I alla fall... nu är ju Röda korset projektet klart (deadline igår) så nu kan jag lämna det. Jag fick idag även tillbaka de 5 uppgifter jag lämnade in i tisdags (fick bra på allihop, normalt sett redovisar vi inför klassen, men denna gången kollade bara lärarna på dem och lämnade tillbaka med en kommentar). I alla fall... detta betyder att jag just nu håller på med ett och samma projekt: HAVDHEM. Som jag tidigare berättat ska alla i klassen göra något om Havdhem. Alla har väldigt olika idéer, och väldigt bra sådana. Själv valde jag att kontakta den äldsta i byn och göra ett personporträtt. Den äldsta visade sig dock ligga på ett vårdhem här i Hemse, men istället hittade jag underbara Wera, tätt på andra plats, bara ett år yngre. Jag har vart hemma hos Wera två gånger hittills och efter min handledning idag fick jag reda på att det vart långt från sista. Wera är 93 år, pigg och glad och hur go som helst. Vet ni att hon 1938 gjorde en dubbelexponering (hon är med på samma bild två ggr) på sig själv? 1938?!? Som tack för att jag får fota henne har jag lovat att hjälpa henne restaurera bilden som tyvärr blivit skadad över tiden. 1938?! Ja jisses.

Projektet slutar i alla fall i en utställning, på Visby fotogalleri. Vernissage kommer att ske lördagen den 12 december, mer info kommer. Här ser ni i alla fall en oredigerad bild på min nya fina vän. Möt Wera:

SAMARBETE

Som jag tidigare har berättat så har fotolinjen, textillinjen och Röda korset ett samarbete. Textillinjen skulle ta tillvara på sådant som Röda korset inte lyckats sälja, sy om det till något nytt och skoj och sedan skulle vi plåta. Bilderna och kläderna ska ställas ut i Visby vecka 3, sen tror jag även att det kommer vara en modevisning då (?). Jag har tagit de två första bilderna och min partner in crime, Maja, den understa (copyright gäller naturligtvis precis som vanligt). Vi hade helst velat plåta utomhus men hade inte hjärta att dra ut vår stackars modell i 3 grader och regn. Sofia som modellar på bilderna är även designer för klänningarna.

För övrigt är jag fortfarande dunderförkyld och kämpar för att orka med allt och bli frisk samtidigt. Återkommer med info om hur det går.

SKAM DEN SOM GER SIG

Här kommer till slut de tre andra hålkamera-bilderna. Jag fick göra dem väldigt

små och i dålig upplösning för att kunna lägga upp dem, men jag hoppas ni kan se lite ändå. Dessa tre är tagna med hjälp av en pepparkaksburk i plåt. Jag gjorde hålet i botten och satte fotopapper i locket. Exponeringen varade mellan 2 och 5 minuter. På bilden på Maja och mig höll jag burken mellan fötterna samtidigt som vissa klasskompisar gjorde allt för att hoppa fram och tillbaka över oss. Haha. Det var inte lätt att sitta blixt still kan jag säga. Jag vet inte varför jag ser ut som en skev transvestit på sista bilden, antagligen för att jag inte var still.

Jag hade även scannat in lite av uppgifterna jag lämnade in i tisdags men jag har gjort något fel där med, de var flera GB stora, så det får jag göra om när jag hinner. Ni kan i alla få se gyllene snittet som jag gjorde digitalt. Gyllene snittet är en regel som innebär att motivet ligger 1/3 in från båda sidorna. Orkar inte förklara närmare än så just nu :) Nu måste jag snora mig iväg till apoteket för jag har åkt på en riktigt rejäl förkylning och behöver diverse hjälpmedel. På återseende!

PINHOLE

Kommer ni ihåg att vi för några veckor sedan hade en workshop i hålkamera? Man gör helt enkelt en hålkamera genom att ta något ljustätt, göra ett noggrannt utmätt hål och sätta i en bit fotopapper. Sedan går man ut, släpper in ljus under en vis tid och går in och framkallar i mörkrummet. Jag har nu i 3 dgr kämpat med att scanna in bilder för att kunna visa er här men det bara jävlas med mig. Vet inte riktigt vad jag gör fel. Jag har i alla fall lyckats få in den minsta bilden som ni ser nedan. Den är tagen med hjälp av plastburken som filmrullar kommer i. Jag la min klocka på trappen och släppte in ljus i 30 sekunder och voila:

Coolt va? För övrigt är jag förkyld som fan och trött på teknik som krånglar. Jag ska skita i allt jag borde göra och gå ner en våning till MysMaja för att dränka sorgerna i godis och julmust.

TREVLIG HELG!

ALIVE AND KICKING

God regnig-tisdagskväll!

Vill mest ge ett tecken på att jag fortfarande lever. Efter ett par mycket intensiva dagar i huvudstaden är jag nu tillbaka i Hemse igen, väldigt mycket fattigare. Vi hade dock väldigt skoj och det var otroligt skönt att få lite miljöombyte. Så skönt att jag inte alls var redo att åka tillbaka. Vi kom hem natten mellan söndag och måndag och sen dess har det vart fullt ös som vanligt. Idag lämnade jag in 5 uppgifter samt redovisade mitt stilleben. Gick inte toppen men helt okej. Ska självklart visa dem här på bloggen.. måste bara ha tid.. tid tid tid..

Imorn ska vi ha fotogravyr, där man trycker en bild med kopparplåt. Spännande. Och så måste jag sätta igång med mitt Havdhem projekt illa kvickt. Om tre veckor ska det hänga på galleriet i Visby. Och redigera mina bilder inför röda korset-projektet. Stress stress.

Förresten så blev det en ny digital kamera på fotomässan. En fin en. Som jag inte hunnit testa än. Suck. Den analoga jag hade tänkte köpa var dessvärre såld och hittade ingen annan till något bra pris så jag får väl leta vidare.

Nej nu måste jag rusa till tvättstugan ville bara ge ett livstecken. Rubriken ALIVE AND KICKING är förresten Katarinas definition på ett stilleben (ett dött ting som ska få liv).

Puss och godkväll!

ANALOGT

Så fort jag får lite tid ska jag försöka lägga upp lite analoga bilder också (scannern e såklart upptagen när jag har en minut över). Nu har jag inte sådär jättemånga bilder då det visat sig att min analoga kamera trots allt e helt sönder (ska försöka hitta en ny i sthlm) men några har jag ju ändå. Och jag måste ju visa mina hål-kamera-bilder.

Nu ska vi åka till Havdhem, en by här i närheten. Vi ska alla 24 elever göra ett reportage om något valfritt där, som ska ställas ut på galleriet i Visby till Lucia. Spännande. Tyvärr har jag noll idéer så jag hoppas att kreativiteten börjar flöda när vi varit där.

Om jag hinner ska jag försöka bjussa på bilderna imorn, sedan rör vi fläsket mot sthlm klockan FEM på tors morgon och kommer hem sönd natt. I sthlm blir det framför allt fotomässan men förhoppningsvis även massa skoj o härliga människor. Och en ny kamera. Hoppas.

Nu måste jag skynda mig mot bussen här.

Puss!

BLANDAD KOMPOTT

Här kommer som utlovat lite fler bilder, i en salig röra. Alla är tagna under de första veckorna här på Gotland (känns som läääänge länge sedan). Och nej, jag har inte trixat med färgerna i solnedgången, det såg faktiskt ut så :)

OFRIVILLIG ACTION.. IGEN

Ja då har det hänt igen. Jag har blivit utsatt för ofrivillig action. Denna gången var det mina FÖRE DETTA vänner Anton och Alex som gick till attack. Söt och intet ont anande stod jag utanför lektionssalen 2 minuter innan vi började. Anton tog i fötterna, Alex i andra änden, släpade mig genom slussen till mörkrummet och doppade mig i den överfulla sköljen. Till högljutt klagomål o sprattlande från mig. Sen fick jag sitta på 2 timmars föreläsning dyngsur om röv och svank. Inte nog med att de drack upp mitt vin i onsdags utan nu har de sett till att jag inte kommer bli av med min förkylning.

ASSHOLES. Jag säger bara en sak; hämnden är ljuv ;)

Ikväll är det vernissage på Hemse bar och matsal igen. Dags att byta bilder på väggen. Och inte nog med det utan musiklinjen håller öppen scen. Jag räknar med en fantastisk kväll och önskar er detsamma!

Ps. Imorn ska jag försöka ladda upp lite mer bilder. Har ju trots allt tagit ett X antal tusen sen jag kom hit. Hehe.

ÄNNU EN VÄN

Nu är det hög tid för er att möta ännu en fin vän här på folkhögskolan. Denna vackra tjejen heter Maja och kommer från Örebro. Det är hos Maja jag myser med te/kaffe och tv-serier :D

Foto: Moi. I detta fotot har jag stylat henne lite afrikanskt inför en ljusuppgift.

ETT TILLÄGG...

Måste bara tillägga att gubben på näst sista bilden var helt underbar. Jag tappade ganska snabbt bort klasskompisarna och hamnade bredvid det här gänget (de var fler än de två på bilden) i vad som kallas hästskon (en u-sväng det där skvätter jävligt mycket). Grabbarna hade druckit en hel del öl och jäger och var på tiptop-humör. Dock inte på något jobbigt sätt. Bara väldigt väldigt härliga. Så jag hängde med dem och de garvade glatt åt mig varje gång min kamera blev dränkt i lera. De viftade på sina små pocketkameror som de snabbt stoppade ner i fickan när det stänkte. Sen skrattade de ännu mer. Härligt.

MER GGN

SNEAK PEAK

Här kommer två halvredigerade smygtittar från GGN. Skärpan och jag är totalt osams, det är bara att acceptera. Redigeringen är den som blir på min okalibrerade skärm klockan halv ett på natten. I bara lightroom. För jag orkar inte pilla i photoshop mitt i natten oavsett hur bra du än tycker att det är Donka ;) Jag valde förresten att göra dem svart-vita av den enkla orsaken att jag inte tycker om de gälla färgerna. Se så.

EN BILD PÅ MIG

Nu ska jag lägga upp något så ovanligt som en någorlunda normal bild på mig. Maja och jag var i studion i fredags och tränade ljus. Tyckte det kunde vara skoj att bjussa på. Vill ju inte att ni glömmer hur jag ser ut.

Foto: Maja Eriksson

PROTESTER MOT MAMMAS KOMMENTAR

Underbara och fina mamma, jag vet att din tanke var mycket god men du vet även vad jag tycker om bidrag. ICKE SA NICKE. Här tas inte emot några bidrag, så länge jag slarvar och lägger pengar på kläder, godis, alkohol och allt annat helt onödigt så kan jag inte ta emot bidrag. Så jag går därför EMOT kära mammas kommentar om några som helst bidrag.

Tyvärr så kan jag nog inte heller skylla mitt humör på min utrustning, det är nog snarare så att jag har en personlig svacka, oberoende av teknik. Jag har redan lagt åtskilliga tusen på teknik men bestämmer jag mig för att köpa en ny kamera kommer jag ta ett LÅN. Inte bidrag :)

Åter igen, tack underbara mamma för tanken men ett bestämt nej tack till bidrag.

Nu ska jag göra färdigt mitt brev om praktik sen ska jag försöka bjussa på en bild eller två. PUSS!